En promenad genom fredsparken i Hiroshima
Researtiklar
Vi står vid Seiko-klockan, och blir påminda om den ödesdigra tiden, 08.15, den 6 augusti 1945. Varje dag ringer klockan vid detta klockslag för att hedra minnet av händelsen. Det var då bombflygplanet Enola Gay, i ledning av Paul Tibbets, släppte atombomben ”Little Boy” över Hiroshima. Bomben, en uranbaserad konstruktion med isotopen uran-235, exploderade i luften ungefär 600 meter över marken. Paul Tibbets var hela sitt liv övertygad om att denna handling förkortade kriget och räddade fler liv än det kostade. Explosionen utlöste en förödande tryckvåg och en extrem hetta som svepte över staden och dödade omedelbart tiotusentals människor. Totalt omkom omkring 140 000 människor som ett resultat av bombens effekter. Tryckvågen jämnade byggnader med marken inom flera kilometers radie, och hettan förintade allt i sin väg. Ett svart regn föll efter explosionen, fyllt av radioaktiva partiklar, vilket ytterligare förvärrade lidandet och skadorna.
Vi börjar vår promenad och rör oss långsamt mot A-Bomb Dome, den tidigare industriutställningshallen som nu står som en ruin och en kraftfull påminnelse om den ödesdigra dagen. Byggnadens skelett är en symbol för både förstörelse och överlevnad, och dess skadade väggar och böjda metallbalkar vittnar om explosionens enorma kraft.
Vi fortsätter vår vandring mot fredsklockan, en plats där vi kan ringa för att hedra offren och uttrycka vår längtan efter en värld utan krig och kärnvapen. Ljudet från klockan ekar genom parken, en stark påminnelse om vår gemensamma mänsklighet och strävan efter fred.
Nästa stopp är monumentet för de koreaner som stupade i Hiroshima. Många koreaner tvingades arbeta i Japan under kriget och många av dem omkom i bombningen. Monumentet står som en hyllning till deras minne och ett erkännande av deras lidande.
Sadako Sasaki
Vi går vidare till barnens fredsmonument, där vi möts av den gripande skulpturen av Sadako Sasaki. Sadako, en ung flicka som drabbades av leukemi på grund av strålningen, började vika tusen papperstranor i hopp om att bli frisk. Monumentet är omringat av tusentals färgglada papperstranor, vikta av barn från hela världen, som symboliserar hopp och fred.
Vi stannar till vid flamman för fred, som kommer att brinna tills världen är fri från kärnvapen. Lågans ständiga brinnande är en kraftfull påminnelse om vår skyldighet att arbeta för en värld utan kärnvapenhot.
Kenotafen i fredsparken
Vår promenad leder oss vidare till kenotafen, en valvformad sten som innehåller namnen på alla kända offer för bombningen. På stenen står inskriptionen: ”Vila i frid, för misstaget skall inte upprepas.” Här stannar vi en stund i tystnad för att hedra de som förlorade sina liv.
Till sist når vi Hiroshima Peace Memorial Museum, där vi får möjlighet att lära oss mer om bombningens fasor genom utställningar och personliga berättelser. Museet fungerar som en stark påminnelse om det mänskliga lidande som krig och kärnvapen orsakar, och betonar vikten av fred och försoning.
Fredsparkens arkitekt och skapelse
Fredsparken, skapad av arkitekten Kenzo Tange, är en plats för eftertanke och hopp. Den öppnade 1954 och utformades som ett monument för fred. Efter att Sovjetunionen invaderade Manchuriet och Japan kapitulerade den 15 augusti 1945, markerades slutet på andra världskriget och början på en ny era för Hiroshima, en era av fredsbyggande och minnesarbete.
Vi besöker Hiroshima på vår resa Tokyo till Hiroshima. Läs mer om den resan här.
